Ordburken

…tar sig ivrigt opp genom snön. Den skulle ju inte komma än. Tänk om den förfryser. Tänk om den ruttnar. Tänk om den vissnar… Tänk om rådjuren… Tänk om… Men den låter sig inte hejdas, den gör som den vill. Iver är ett ord som smakar gott. Att vilja vidare, vilja visa, göra det som längtas efter att göras, låta något ta gestalt eller bara pröva något nytt. Eller helt enkelt växa för att det är ens natur att växa.  Att prova! Om vikten att ”provprata” skrev Stina Oscarsson i dagens DNKultur. Det ska jag smaka på. Provprata. Låta det som vill prövas komma upp och ut i det gemensamma luftrummet fast det inte är klart och kanske borde fått vänta… Eller aldrig kommit ut alls, eftersom ingenting blir färdigt helt någonsin och framför allt inte tar form fullt ut förrän det möter någon eller något annat. Vitlöken prövar sina vingar och så vill jag. Utan garantier. (2015-03-04)